Jahapp, då var man förälder då också

Det är ju bara att konstatera att livet som småbarnsförälder slukar tid. All tid! Planering är A&O, för utan det skulle inte vardagen flyta på, iallafall inte nu i början hos oss oerfarna paranteser.. Igår skulle gubben och jag ta en premiärkaffe på stan och innan lilleman hade ätit skitit, kommit sig i kläderna, vi hade gjort oss klara, och han hade börjat om hela bajs-rulijansen tror jag klockan var 14.00 innan vi kom oss iväg.

Det här med att passa tider kommer bli en sport för oss. Nåja, erfarenhet kallas det väl för.

Annars går livet framåt och vi börjar komma in i rollen som föräldrar, trots dygnets alldeles för få timmar.. God aptit har han, vilket är bra, för han vägde bara  2930 g och var 47,5 cm lång. Vet inte om jag nämde det tidigare men annars får ni läsa det igen.. Nätterna äter han 2-3 gånger så det ska jag egentligen inte klaga över men ibland känns det inte som om man gör annat än hänger ut tissarna, oftast när man sover som skönast förstås.

Jag har ju lovat er min förlossningsberättelse, men just nu finns det ingen tid att skriva den, jag kan bara avslöja...

Fyy faaan, aldrig mer! 

Men det var det förstås värt!

Tänkte bjussa på bilder idag men det får ni lite senare, nu kom det visst främmande!

Hejs!