Ibland säger man A och inte B

Jag har upptäckt att jag är väldigt bra på att skriva början på saker, en händelse eller varför inte en tanke, men sen får ni aldrig reda på slutresultatet. Om det är för att jag är hemlig eller snarare glömsk vet jag inte, men jag tror att det lutar åt glömsk. Eller så kanske det inte är sådär väldans intressant heller.

Meen, efter att ha kikat bakåt i min blogg litegrann så kanske ni undrar hur det gick med..

Fortkörningen?
Gick förvånandsvärt bra faktiskt. Fick behålla körkortet och äran att betala poliskåren 2000 riksdaler i böter. Lagomt till jul. Bitter? Inte alls.

Rökningen?
Ja då var det ju det då. Jag har insett att jag kan överleva utan att tappa varken förstånd eller humör med ett intag av 3 cigaretter/dag. Om jag vidhåller det återstår att se, just nu kan jag i ärlighetens namn säga att jag inhalerar en större siffra än så.

Skolan?
Eftersom jag hade planer på att läsa upp betyg för en möjligtvis kommande karriär på universitet, så blev det som så att jag kommer i mitten på januari att ta tag i Sv a+b, vilket jag tror och hoppas är en piece of kaka. Enda hindret efter vägen skulle isåfall vara att lillfisen tar för mycket tid på kvällarna så att skolan blir lidande. Ni förstår, han har börjat med en ovana som innefattar att han inte gärna vill sova för natten en minut före 23.00 typ. Ibland senare. Då blir det inte så mycket fritid över för varken skola eller karl. Eller är det en prioriteringsfråga kanske?

Hus makeover?
Som ni kanske också vet så har vi gjort om i princip hela huset, och sista projektet var sovrummet. Nu har vi varken bytt golv eller tak som egentligen skulle behövas, utan snarare satsat på textilier istället. Som motsats till resten av huset så går numera sovrummet i rosa/lila/svart. Vi har klätt om sänggaveln, inhandlat nya sängkläder/överkast/prydnadskuddar osv, och nu sist blev det en tv. Jag har ju lovat er en bild på det tidigare, men för att återgå till gamla mönster så ska ni få er en sneakpeak, men det blir senare. Man vill ju gärna visa upp sitt hem från den finaste sidan, och jag lovar er, så ser det inte ut hos oss en trappa upp just nu. Återkommer om det då jag har städat där och möjligtvis bäddat sängen. Skulle jag mot förmodan glömma bort det, som inte är alltför ovanligt, så får ni väl påminna mig. Om ni minns.

Belöningen?
Kommer ni ihåg att jag har lovat mig själv en present efter att jag har droppat alla gravidkilo? Den presenten kommer ni att bli varse om i början av nästa vecka, så håll utkik om ni är nyfikna.

Och som avslutning så vill jag hälsa nya läsare och prenumeranter välkommna, och jag lovar att jag inte kommer att slå ihjäl er för att ni presenterar er.


Hejdå!