Hur tänker dom ibland?

... Dessa karlar?

Först och främst måste jag få berömma min gubbe litegrann innan jag går till personangrepp. Haha..
Nämen helt ärligt så är han världens underbaraste man/sambo/hundägare osv, men ibland krockar våra värderingar om saker och ting. Eller så är det mina gravidhormoner som spelar mig ett spratt, men ibland brinner min stubin upp bara på ett jäkla ögonblick!

Ta ett exempel som imorse;

Vi väntar besök från Freddes farmor 12.00, som ville komma och kolla hur vi bor eftersom hon aldrig har varit här. Fine!

13.00 ska vi vidare på kalas hos min svägerska som fyller 30. Fine!

Han vaknar 6.00 i regel på morgonen, medans jag sover lite längre.. Säg 8.00.
Han ska till jobbet 9.00 och fixa lite grejjer, sen tänkte vi gå på stan en sväng innan främmandet.. Fine!

Eftersom vårat hem mer eller mindre ser ut som grus och makadam den här årstiden så hade jag på förslag att städa igår, så jag slipper stressa ihjäl mig nu på morgonen. Som ni kanske förstår tar det längre tid för mig att både städa och fixa till mig, än vad det gör för honom.. Eftersom vi fastnade framför nån skitfilm igår så blev det ingen städning, så jag tänkte i mitt stilla sinne att eftersom han då ändå är uppe så tidigt på morgonen så tar han tag i det, men tji fick jag.

Då jag frågat honom vad han gjort hela jäkla morgonen så får jag till svar att han spelat gitarr och kollat filmen om Rolandz. Men tack för det lixom, det betyder då alltså att jag måste tokstressa hela morgonen för att hinna med allting, och jakten på ett linne i stan kan jag ju bara fetglömma. Nu är klockan alltså strax 9.00 så säg att han har 10 min på sig att dammsuga ett helt hus på 140 kvadrat.

Han märker väl min frustration, så arg som ett bi tar han fram dammsugaren och kör rally så jag tror varenda listjäkel ska spricka där han drar fram. Dammsuget blev det ju, men hur jäkla noga är en annan femma.

Sura som citroner båda två är vi, men är inte det kärlek så säg?