Fredagsdravel

Då har tydligen fredagen infunnit sig påstår folk. Söndag eller torsdag, mig kvittar det egentligen. Varenda dag är den andra lik ungefär. Enda fördelen med helgen måste väl vara att man får äta skitmat och godis med gott samvete, ta ett vinglas eller två, och möjligtvis att mannen i huset (den större) i regel är på bättre humör. Jaa, nu är det ju inte så att vi går runt och surar direkt. Ni fattar. Jag anser att det är ett ypperligt tillfälle att fejja på med husets diverse göromål på helgen, medans han anser att "nu är det helg och då ska man bara chilla", typ.

Där kan det bli upplagt för tjurigheter. Ja, från min sida då. Ett exempel: Vi har tapeter över från matsalsrummet som vi hade tänkt sätta upp i köket. Nu snackar vi inte hela köket, utan bara typ två rader ovanför köksskåparna. Gjort på ett kick tycker jag, Fredde har vaken lust eller motivation att tapetsera mer. I dagsläget iallafall. På sätt och vis förstår jag honom, men anser att sätt upp tapetjävuln så slipper jag gnälla öronen av dig. För din skull lixom. Ibland funderar jag om han tycker mitt tjat låter som ljuv musik i hans öron.

I allt dravel ovan så finns det faktiskt en poäng. Är det bara jag eller blir ni förbannade på er själva för att ni inte kan fixa saker på egen hand? Eller ni kanske kan det? Jag är grymt less att behöva vara beroende av andra för att sätta upp tavlor, tapetsera, skruva och hålla på att hantverka. Nu är det ju så här att jag faktiskt haaar provat det mesta, men jag måste nog inse och erkänna för mig själv att resultatet inte alltid blir det optimala. Eller aldrig snarare.

Hot till min käre sambo som att: Då gör jag det sjäälv!, biter inte längre, utan får bara till svar att; det gör du inte, det blir bara fel och du blir förbannad, så då måste jag göra om skiten!

Han har ju en poäng där.
Hur gör ni?